Föreningen

ADA-hundar – En andra chans är en ideell liten förening med stor ansvarskänsla och många års erfarenhet av omplaceringsverksamhet. Under perioden 2000-2015 var ADA-Animales de Andalucia aktiv och vi lärde oss mycket under dessa år. 2016 avregistrerades ADA eftersom föreningen hade växt sig för stor men de aktiva blivit för få. Men suget att hjälpa hemlösa hundar fanns fortfarande kvar i  några av oss och vi beslutade att sätta igång igen; i mindre format men med lika stor krav på kvalitén som i ADA. I januari 2018 registrerades så denna förening.

ADA-hundar – En andra chans innehar ett s k Tracenummer utfärdat av spansk myndighet och godkänt av Jordbruksverket. Hundarna flygs till Sverige med handelsintyg enligt svensk lag.

Vårt honnörsord är kvalitet, inte kvantitet. Föreningens syfte är att på olika sätt värna om hemlösa hundar, främst i Spanien. Det innebär att i samarbete med hundhemmen förmedla hundarna för adoption till familjer i Sverige, men också informera om det hårda liv de utstötta hundarna ofta får utstå samt att, med er hjälp, genom insamlingar och donationer stötta hundhemmen med ekonomiska bidrag. Hundarnas väl och ve är av högsta betydelse för oss men lika viktigt är att de blivande hundägarna blir nöjda d v s att vi matchar rätt hund till rätt familj för bästa möjliga framtid för alla.

ADA-hundar – En andra chans mailadress kontakt@enandrachans.org.

 

Trissan Söderlund, ordförande

Maria står det i passet men Trissan är mer gångbart om jag ska lystra. Jag bor med min man, våra hundar och en gammal katt i ett mysigt torp på landet. Barnen, som är utflugna sedan några år, har förärat oss två barnbarn.

Jag har alltid haft stort djurintresse men först när jag flyttade hemifrån köpte jag min första hund. Sedan dess har det blivit fler, intresset har växt och utvecklats till att inte bara ta hand om mina egna utan även andra hundar som är i nöd. 2001 gick det utanför Sveriges gränser då jag började att hjälpa spanska hundar till bättre liv, vilket jag gjorde genom dåvarande föreningen ADA – Animales de Andalucia. ADA blev efter många år för stort samtidigt som vi blev för få aktiva och beslutade då att lägga ned föreningen. Men ränderna går aldrig ur sägs det och därför föddes ADA-hundar – En andra chans 2018, med samma mål som ADA men i mindre skala utan att tumma på noggrannheten.

Vill du nå just mig i ett ärende trissan@enandrachans.org

 

Liv Söderlund Lantz, kassör

Jag bor nu med min hittekatt Brita och blandisen Majken. Jag är uppväxt i en familj med många djur så hundintresset hos mig blev en naturlig följd av detta. Jag hjälpte till en del i ADA – Animales de Andalucia och med de jourhundar vi hade hemma, samt praktiserade som tonåring på ett hundhem i Spanien vilket gav mig en bra grund att stå på och fördjupade mitt intresse.

Dock utbildade jag mig till nagelteknolog först eftersom jag även är intresserade av mode och ”glamour” och startade så ett eget företag, men efter några år trycktes detta undan av ett sug efter ett yrke som rör djur. Jag sökte och kom in på en djurvårdarutbildning; ”Djurvårdare på utökad nivå”, vilket efter examen resulterat i olika arbeten med djur, både intressanta och stressiga jobb.
Jag arbetar nu med djurvård och i veterinärreception och har efter alla år fått mycket god insikt och kunskap om de olika försäkringsbolagen, så om du vill bolla dina funderingar med mig angående detta så går det bra att kontakta mig på liv@enandrachans.org.

 

Mats Lantz, sekreterare

Musik-, film-, frågesport- och travintresserad.

Alltid gillat djur men hundintresset väcktes när jag träffade Trissan.
Gläds åt att se alla hundar leva upp i sina nya hem.

Bara det är värt mödan.

 

 

 

 

 

Alexandra Nagy, suppleant

Jag har följt ADA sedan 2012, och 2013 adopterade min första spanska hund Manolo (se bilden) via föreningen. Sedan dess har jag har haft kontakt med Trissan (ordf)  samt varit hälsat på hos FBM i Sevilla ett par gånger och träffat personal och hundar.

På plats har jag hjälpt till att välja ut hundar som är lämpliga för adoption och även varit jourhem på hemmaplan. Jag brinner generellt för att rädda djur. Jag har en f d hemlös katt, två gubbhundar från Spanien och ett gäng råttor, majoriteten av dem är rescuedjur.

Sedan många år har jag varit en drivande del i Råtthjälpen. Jag är utbildad djurvårdare på utökad nivå men jobbar idag inom transportbranschen, där jag kan ha hundarna med mig på jobbet.

 

Madelene Jensen, medarbetare samt
trädgårdsutbildad djurfantast i Norrland

Räddningsdjur är det som ligger mig varmast om hjärtat, min största drivande passion i livet är att få hjälpa utsatta djur till ett nytt lyckligt liv i trygghet. Jag har alltid velat arbeta med hundar då jag är väldigt intresserad av hundpsykologi och problembeteenden hos hund, och har jobbat mycket med hundar privat. Men när Alexandra (supp) tog med mig på en resa till FBM i Sevilla insåg jag hur mycket jag vill hjälpa till!

Jag har sedan 2015 arbetat inom Råtthjälpen, bland annat som ordförande och hjälper till att driva Svenska Råttföreningen samt arbetar nära med Djurskyddet / Länsstyrelsen vid vanvårdsfall och avlastning för djurhemmet vid behov.

Idag har jag förutom mina råttor min pensionerade 9-åriga amstafftik Loka kvar efter min senaste fina trio. Border Collien Hobbe gick bort av ålder och mastiff/st bernard-mixen Ester gick bort 2019 i cancer. Alla har varit räddningshundar. Har aldrig varit hundlös en sekund i mitt liv.

2021 kommer mitt liv ta ett nytt spår då jag planerar att vidareutbilda mig till kvalificerad djurvårdare för att jobba som veterinärassistent.