Sjukdomar och tester

Föreningens arbete

ADA-hundar – En andra chans förmedlar inte hundar som visar skador eller sjukdom. Undantag finns om en blivande hundägare själv sett ut en hund med särskilda behov såsom epilepsi, allergi eller andra fysiska handikapp, är informerade om detta och tar ansvar. Men vi reserverar oss för dolda fel. Vissa sjukdomar som artros och andra skelettproblem, allergi, ögonsjukdomar m.m kan vara i sin början innan man ser några symptom.

Tyvärr har vi inte ekonomisk möjlighet att röntga alla hundar men gör givetvis detta om det finns misstanke om problem. Höftledsdysplasi är praktiskt taget obefintlig hos vinthundar men förekommer hos stora, tunga raser som mastín, schäfer, golden retriever och rottweiler. Vill man som blivande hundägare att höftröntgen görs innan avresa så erbjuder vi det för en kostnad på 600 kronor. 

Alla hundar kan drabbas och trots blodtesterna är det inte full garanti på en felfri hund eftersom sjukdomen kan ligga latent under flera år.  Vi rekommenderar därför att man gör om testerna för att vara på den säkra sidan men tidigast efter 6 månader i Sverige, detta för att få ett korrekt värde.

Vi försöker så långt vi kan undvika att förmedla en hund som inte har hälsan. Ofta är bakgrundsinformationen om hundarna begränsad eftersom så många lämnas in upphittade utan att en ägare har lokaliserats.

Alla spanska hundar vi förmedlar testas för monocytär ehrlichios, anaplasma, borrelia, rickettsia, hjärtmask och leishmanios. Blodet skickas till laboratorium och testsvaren ska vara godkända för en fortsatt adoption till Sverige.

Alldeles innan sverigeresan görs en hälsokontroll.

Dolda skador som självläkta frakturer kan tyvärr förekomma. Röntgenundersökning görs endast om det finns någon misstanke om skada. 

För mer information, besök SVA,  Statens veterinärmedicinska anstalts (S.V.A.)

Vanligt förekommande sjukdomar i andra länder

Nedan följer en förkortad beskrivning av de sjukdomar vi testar för alternativ utför förebyggande åtgärd som avmaskning. Informationen är till stor del hämtad från SVAs hemsida.

Leishmanios

En vanligt förekommande sjukdom i Spanien är leishmanios. Sandmyggan för parasiten vidare till hunden som är huvudvärd. Även människor, som vistas ute nattetid då myggan är aktiv är utsatta, men den variant av leishmanios som hunden får lär inte allvarlig för människan.

Symptomen hos en hund kan ses i form av hudförändringar eller små fnasiga sår runt ögon, nos eller mungipor. Feber förekommer samt kraftig avmagring m m. Infektionen kan senare angripa inre organ. Sjukdomen leder till döden om ingen behandling sätts in. Numera finns det effektiv medicin och efter en kur av denna sätts det in bromsmedicin.

ADA-hundar – En andra chans förmedlar inga hundar till Sverige innan testresultatet är godkänt. Om en hund får testvärdet ”tveksam nivå” innebär det att hunden varit i kontakt med en mygga som bär på leishmanios men att inget har brutit ut i kroppen ännu, vilket också innebär att värdena (mängden antikroppar) är låga (eller noll) för leishmanios. Föreningen har valt att inte placera hundar som testar borderline.

En hund med konstaterad leishmanios kan efter en tids medicinering testa negativt. Detta innebär tyvärr inte att den är frisk utan att parasiten inte är aktiv i blodet. Vi placerar inte hundar som testat negativt efter medicinering.

Trots godkända testsvar kan vi tyvärr inte lämna några fullständiga garantier då vissa arter av parasiter kan ta flera månader på sig att bilda antikroppar. För att försäkra sig om att den adopterade hunden inte bär på smitta av något slag bör man ta ett nytt blodtest på leishmanios något halvår tidigast efter hundens ankomst till Sverige.

Att leva med en hund som har leishmanios innebär livslång medicinering. Det rekommenderas att man regelbundet gör en större blodstatuskontroll för att se om lever och njurar påverkats dels av sjukdomen och dels av medicineringen. Många hundar som testat positivt kan leva hela livet symptomfria med bromsmedicinen Allupinol som visat sig vara mycket effektiv.

Monocytär ehrlichios

Monocytär ehrlichios förekommer normalt inte i Sverige. Den sjukdom som ses hos hund även i Sverige, och som ofta kallas för ehrlichios (korrekt namn är numera anaplasmos), orsakas av en annan bakterie och sprids med vår vanliga svenska fästing. Monocytär ehrlichios orsakas av en bakterie som sprids med den bruna hundfästingen. För att en hund skall bli infekterad måste den vistas där denna fästing finns, vilket den gör i ett flertal länder i Europa.

Oftast har en hund som drabbats av monocytär ehrlichios feber. Den är trött och får en försämrad aptit. En del hundar minskar i vikt. Det kan rinna från ögon och nos. Nosblödning, eller andra tecken på blödningar är typiskt, till exempel röda fläckar i slemhinnorna i munnen. Med hjälp av ett blodprov kan man ofta se att hunden har onormalt lite röda blodkroppar, det vill säga hunden har anemi.

Tre former av monocytär ehrlichios ses hos de hundar som insjuknar:

Först ses en akut form som innebär att hunden utvecklar symtom inom en tre veckors period efter den blivit infekterad av en brun hundfästing. Denna akuta form går oftast mycket bra att behandla.

Trots att hundens symtom försvinner kan infektionen ligga kvar i kroppen under lång tid, till och med i flera år. En hund som bär på en sådan dold infektion utan att visa symtom har en så kallad subklinisk form av monocytär ehrlichios.

Efter att ha burit på infektionen en kortare eller längre tid (ibland i flera månader eller till och med år) utvecklar en del hundar en kronisk form. Det innebär att de återigen visar symtom och att de oftast nu blir mycket allvarligt sjuka. Oftast går det inte att bota dessa hundar.

Det finns andra sjukdomstillstånd hos hund som orsakar samma symtom som ses vid monocytär ehrlichios och för att få en säker diagnos tar man specifika prover. Det finns antibiotika som i de flesta fall har god effekt mot akut form av monocytär ehrlichios hos hund. När grava sjukdomstillstånd utvecklats i samband med kronisk monocytär ehrlichios är dock prognosen dålig.

Granulocytär anaplasmos

Eller enklare sagt anaplasma orsakas av bakterien Anaplasma phagocytophilum vilken sprids av vanliga fästingar. Infektionen orsakar oftast inga symtom hos hund. Om symtom uppstår kan det vara feber, smärta eller obehag i muskler och leder, hälta och mängden röda blodkroppar och olika typer av vita blodkroppar kan påverkas; det kan i så fall ses i ett blodprov. Mer ovanligt är blödningar i slemhinnor och nos.

I de fall sjukdom ändå uppstår hos hund, och symtomen är så påtagliga att det till och med leder till både till ett veterinärbesök och antibiotikabehandling, förväntas ett tillfrisknande mycket snabbt; inom en till två dagar. Hundar får inte återkommande eller långvariga besvär och dödsfall har aldrig rapporterats.

Granulocytär anaplasmos och A. phagocytophilum skall inte sammanblandas med monocytär erhlichios hos hund. Monocytär erhlichios orsakas av bakterien Ehrlichia canis som sprids via den bruna hundfästingen Rhipicephalus sanguineus, en fästingart som inte normalt ses i Sverige.

Borrelios

Vanliga fästingar sprider, och infekterar både människor och djur, med bakterien Borrelia burgdorferi, den bakterie som orsakar borrelios. Infektion är relativt vanligt hos hund i Sverige. Sjukdomssymtom hos hund som föranleder veterinärbesök är dock betydligt ovanligare. Man brukar säga att högst fem procent (fem av hundra) av infekterade visar symtom, och då är symtomen som regel lindriga.

I de fall sjukdom som uppstår hos hund är mer påtagliga så att det till och med leder till ett veterinärbesök, och om de då är så pass kraftiga att antibiotikabehandling bedöms vara av värde för djurets välmående, förväntas ett tillfrisknande mycket snabbt; inom en till två dagar.

Om symtom uppstår ses de en lång tid efter infektionstillfället; efter två till sex månader. Symptomen kan vara akut feber, ledbesvär, dämpat allmänstillstånd o dyl. Samtliga symtom är i de fall de uppstår förväntas vara plötsliga, hos en tidigare frisk hund. Borrelios hos hund har inte kopplats till långvarig trötthet, eller återkommande hälta, eller återkommande feber.

Återkommande/kroniska/långvariga besvär förväntas inte, och inte heller dödsfall.

Dirofilaria immitis (hjärtmask)

Infektion hos hund med hjärtmasken Dirofilaria immitis förekommer i länderna kring Medelhavet, där den är vanlig i många områden. Hjärtmasken sprids av olika sorters stickmyggor. Man kan i dessa områden förebygga utvecklingen av hjärtmasken genom att regelbundet behandla hunden med profylaxiska åtgärder genom avmaskning.

I Sverige ses infektionen hos hundar som har smittats utomlands. Symtomen hos en infekterad hund varierar men typiska symtom är slöhet och hosta. Hunden magrar av och blir gradvis allt sämre. En infekterad hund kan också mycket plötsligt bli drastiskt sämre, få svårt att andas och hamna i ett chocktillstånd. Orsaken kan bland annat vara hjärtsvikt eller att ett antal maskar dött. Anemi och njurskador är andra följder av en kronisk infektion Ibland vandrar också maskar från lungkärl till hjärtat vilket kan orsaka stora störningar. När maskarna väl är vuxna är det ofta svårt att bota den smittade hunden, som drabbas av skador i lungor och hjärta.. Hundar som drabbas av detta brukar avlida inom ett till två dygn.

Rävens dvärgbandmask (echinococcus multilocularis)

Rävens dvärgbandmask är en bandmask som kan smitta till hund och katt. Hund, katt eller räv får inga sjukdomssymtom. Hos människa utvecklas parasiten som en svulst i levern och kan också sprida sig i kroppen till andra organ. Sjukdomen är mycket allvarlig, även om inte många människor drabbas.  Infektionen upptäcks vanligen först många år efter smittotillfället. Mer information om sjukdomen hos människa finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.

I parasitens livscykel ingår en huvudvärd, där den vuxna parasiten håller till i tarmen. Hos mellanvärden utvecklas äggen till ett “larvstadium”, så kallad blåsmask. Huvudvärdar smittas genom att äta upp inälvorna från en smittad smågnagare (mellanvärd). Huvudvärdar smittas inte genom att få i sig parasitägg. Huvudvärden blir inte sjuk. Huvudvärden kan bli fri från parasiten med hjälp av avmaskning med preparat som innehåller praziquantel. Ytterligare säkerhet uppnås om behandlingen upprepas inom några dagar.

ADA-hundar – En andra chans avmaskar alla spanska hundar innan Sverigeresan.